Framtidens klimatpolitik för Europa formas redan i dag. Centerpartiet måste därför växla upp, sikta framåt och föreslå skarpa åtgärder inom tre avgörande områden: minska utsläppen, ökat upptag av koldioxid och förändrat energisystem. Nedan följer konkreta förslag för detta. 

Skadliga utsläpp

Med gemensam politik på EU-nivå kan vi säkerställa att Europa ställer om och tar sitt globala ansvar för att minska skadliga utsläpp. Trots det finns i dag inget klimatmål för unionen för år 2040. EU måste sätta tydliga klimatmål till 2040 som ligger i linje med det långsiktiga målet om klimatneutralitet till 2050 och 1,5-gradersmålet. Arbetet med att utöka EU:s utsläppshandel och sätta pris på utsläpp måste förstärkas och fler instrument måste se till att jordbrukspolitiken bidrar till en grön omställning.

Därtill fattas en stor och viktig pusselbit i EU:s klimatarbete; det görs ingen skillnad på fossil råvara och produkter som tillverkas av förnybara material. Därför måste den EU-gemensamma klimatpolitiken kompletteras med lagstiftning för att fasa ut fossilt innehåll i varor och produkter. I dag reglerar EU:s utsläppshandel direkta utsläpp till atmosfären, men fossila bränslen i produkter betalar inte för den klimatpåverkan som produkten bidrar till.

Till år 2040 måste EU införa en avgift eller ett kvotsystem för fossila insatsråvaror samt se till att samtliga produkter som bidrar till Europas konsumtionsbaserade utsläpp märks med dess klimatpåverkan. Lika självklart som att leta efter prislappen på varan, ska det vara att få information om produktens klimatprestanda. För att möjliggöra detta måste EU kräva att all el som produceras och säljs i unionen märks med realtidsbaserade ursprungsgarantier och koldioxidavtryck.

Följande åtgärder behövs:

• Nytt klimatmål till 2040 där EU:s utsläpp ska minska med 95 procent, jämfört med 1990.
• Kvotsystem för fossilt innehåll i produkter.
• Krav att samtliga produkter på den inre marknaden märks med dess koldioxidavtryck.
• Att EU:s utsläppshandel så snabbt som möjligt inkluderar utsläpp från transport-, bostads- och avfallssektorn, att utsläppshandeln i så många sektorer som möjligt ska utvidgas till flera typer av växthusgaser samt att samtliga utsläppsrabatter/fria tilldelningen av utsläppsrätter ska upphöra så snart som möjligt.

Upptag av växthusgaser

Klimatforskningen är tydlig: ska vi nå de globala klimatmålen krävs att utsläppen minskar och att vi samtidigt skapar teknik som möjliggör upptag av växthusgaser från atmosfären. Sverige har enormt stor potential all skapa dessa möjligheter inom industrin, skogsbruket och jordbruket. För att snabbt stimulera kolsänkor och storskaligt upptag av koldioxid måste EU ta fram helt ny politik för marknadsdrivna finansieringsmodeller och styrmedel som tydliggör kolsänkornas roll.

Följande åtgärder behövs:

• Varje EU-land skall betala sin koldioxidskuld och därmed tilldelas ett tekniskt^[1] kolsänkemål till 2040 baserat på landets totala ackumulerade utsläpp i atmosfären under perioden 1890-1990.
• Ett EU-gemensamt auktionssystem, fristående från utsläppshandel, där både privata aktörer och medlemsstater kan köpa och sälja kolsänkor för att nå klimatåtaganden.
• Fler instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken för att öka kolinlagring i jordbruksmark och lantbrukets klimatomställning.
• Uppmuntra en frivillig marknad där privata aktörer kan finansiera kolinlagring som sker inom jord- och skogsbruket.

Energisamarbete

EU:s energipolitik är i centrum av klimatagendan. Den fossila energin har sedan länge spelat ut sin roll. För att påskynda klimatomställningen behövs stabilt samarbete på EU-nivå för att trygga energiförsörjningen och möjliggöra mer förnybar energiproduktion. EU:s politik för att fördjupa och stärka energisamarbete måste utvecklas och förstärkas. Därtill har biogasen en central roll att spela i EU:s energipolitik år 2040 för att minska beroendet av fossil gas, öka EU:s energisäkerhet, cirkuläret samt omställningen mot ett hållbarare och mer konkurrenskraftigt jordbruk.

Följande åtgärder behövs:

• Totalförbud för fossila bränslen i energiproduktion år 2040.
• Ökat mål om energisamarbete från 15 till 25 procent.
• Dubblerad budget för EU:s energisamarbete TEN-E för att möjliggöra och påskynda ihopkoppling av Europas elnät.
• Krav att all el som produceras och säljs i unionen ska redovisas med ursprungsgarantier i realtid samt dess koldioxidavtryck.
• Mål om att 75 procent av Europas gårdar ska kunna driva lönsam med biogasproduktion år 2035 och 100 procent år 2040 tillsammans med en omfattande EU-strategi för biogas inkluderade inhemsk produktion, uppgradering, distribution, finansiering, beskattning och användningsområden.

Det europeiska samarbetet är en klimatunion, en energiunion, en åtgärdsunion. Ett samarbete där vi ser till att saker blir gjorda – för ett bättre Sverige, ett bättre Europa och en bättre värld.

Dessa förslag lanserades av mig och vår partiledare Muharrem Demirok i GP i juni 2023.

[1] Med teknisk kolsänka menas här en permanent teknisk kolsänka, t.ex. BECCS och DACCS, och framtida tekniker.